högdräktiga rymmerskan
jag har på några boxar myggnät i nylon/plast. hitills har ingen ens tänkt tanken om att gnaga på det.
i förrgår kväll hörde jag hur nån sysslade med att gräva å försöka gnaga på boxen.var gång jag kollade vem det var så tvärtystnade det.
jaja den hinner väl inte ut under natten ttänkte jag å gick å la mej.
igår morse när de ska matas så ser jag ett stort hål i ett myggnät. i den boxen bodde en hona som skulle föda under natten.
blir orolig,vill ju inte ha en kull bakom nåt skåp el så.
kollar igenom boxarna närmast å på nåt vis har hon tagit sej in till pocahontas (född 28/10). båda låg i boet å tvättade nyfödda bebbar.
tog upp pocahontas å den nyförlösta mamman blev förvånad å började kuta runt å gav ifrån sej ett litet lågt läte. pocahontas började genast klättra på väggen mot honans box å ville in dit. visst var det hennes Bur som blivit okuperad men jag tror de två pratade med varandra å hade ett avtal om att samsköta kullen.
pocahontas fick bo i boxen med trasiga nätet å i morse var hon ute å knatade runt sin fd box å försökte ta sej in.
jag blir mer å mer övertygad om att de små liven kan berätta saker för varandra.
som de gånger jag fått hit sk bitiga å svårhanterade hamstrar som här inte ens slängt sej på rygg å skrikit el bitit det minsta.
har just nu en herre här som enligt ägaren är svårhanterad. var varnad för honom å ställde honom på bordet innan jag lyfte ner honom i hans box. fick ta honom hur enkelt som helst, inget bitande el skrikande alls.
tror mina berättade för honom att här behöver man inte vara orolig utan det är lugnt.
vad tror ni kan hamstrar berätta för varandra el inte?
Nog tror jag djuren förstår mer än vi tror.
Ta bara den hunden i som tex släpade sin skadade hundkompis över den hårt trafikerade mototvägen för att rädda sin vän.Det var väl något klipp om det på Aftonbladet tror jag ockå.
När vi hade uppfödning hjälptes honorna åt med ungarna, alternativt att pappan var med och tog sitt ansvar ;)
När jag var "liten" så hade iv schäfer, och den största gillade att sova tillsammans med en katt som inte var större än att hunden kunde ha svalt honom hel. de var dödspolare.
Så nog tror jag att djuren kan kommunicera med varann allt.
Något som jag däreomt förundrar över är hur de kan "känna" att fara är på väg, som tex när man möter en "snusk-gubbe" på promenad och hunden morrar lite bara för att make my point ungefär ;)
Verkligen sött
tror ni inte pocahontas var inne hos mamman nu när jag kom hem.
hon fick flytta in i boxen med trasiga nätet å har grävt ihop allt spån under hålet å gått ut å in till mamman.
där låg de båda i boet ihop å ungarna finns kvar allihopa.
jag tror det mer beror på att pocahontas bara är 2mån å nyss fått bo ensam som hon klarar att vara med den andra honan men att den honan acepterar henne i boet är ju otroligt. att hon inte försvarar el på nåt vis vill skydda de små.
pocahontas kunde ju ha gått ut på golvet istället men inte då.
åh vad sött!
gulligt
Starta ny diskussion