Rut blev 9 månader och 5 dagar
12:42 30 maj 2007 dog Rut i mitt knä.
Jag bestämde mig igår för att städa Ruts Bur innan tjejerna kom. Det var dags att städa den och jag hade köpt lite nya saker till henne, bland annat två nya paket hamsterludd, saltsten och två frö-stänger.
Tog av taket på buren så bara burbotten var kvar. Plockat ur alla grejer i buren för att sist ta bort huset och lyfta ur henne. Där satt hon och tittade på mig och jag tog up henne, inga som helst tecken på att hon en stund senare skulle dö.
Det jag kände var dock att hon luktade lite mer illa än vanligt, så jag vände på henne för att kolla om hon hade "slarvat" med tvättningen där nere. Vilket det visade sig att hon verkligen hade, som jag trodde då iallafall.
Jag vände på henne igen och hon öppnade munnen så mycket som det gick och chippade efter luft, precis som om hon inte fick någon. Så jag satt henne i min hand och hon lugnade ned sig för någon sekund. Redan nu kände jag på mgi vad som skulle hända, eftersom jag har varit med om något liknande förut. Plötsligt började hon att chippa efter luft igen samtidigt som hon blev nästan som galen. Så jag satte ner henne på skrivbordet. Hon han i stort sett ta ett steg innan ena sidan av kroppen blev helt förlamad.
Tog upp henne från skrivbordet och satte mig ner och lade henne i knät. Hon hyperventilerade och chippade efter luft. Men så plötsligt slutade hon, tog ett sista andetag och dog.
Vid det här laget satt jag i stort sett och gallskrek. Jag visste inte vad jag skulle ta vägen. Jag hade inte kunnat gjort någonting annat. Lade i alla fall ner henne på skrivbordet och det var då det började bli äckligt. En gröngul lite halvtjock vätska började att rinna ut från hennes nederdel. Hon måste ha haft någon inflammation eller något annat mystiskt där nere som jag inte visste om.
Hoppas bara på att hon inte led, men det såg jag i alla fall inte några som helst tecken på. Det blir nog ingen ny hamster för min del. Jag tror alltid att det nya djuret ska vara exakt lika som det andra, vilket det aldrig är. Så blir jag bara besviken.
Jag tycker verkligen synd om dig. Jag blev mycket ledsen när min första hamster dog för några veckor sedan. Men jag kunde inte låta bli, jag har redan två nya hamstrar och skall hämta en tredje imorgon. Hoppas du kommer över din sorg snart!!!
Ha det bra!
Åh, vad hemskt!! Stackars dig!
Vad tråkig! Tröstkramar!
Hade en hona i januari som jag en kväll hittade stendöd bokstavligt talat, hon hade under natten både ätit och kissat! Och var helt frisk för övrigt vad jag kunde se. Hon blev också ungefär 9mån = (
Det är aldrig kul att vara med de sista minutrarna, vet själv hur jag satt med Cesar i knät och såg honom andas allt långsammare. Samtidigt känns det bra att man fanns där.
Jag beklagar värkligen sorgen. Men du har ju fortfarande kvar ungarna efter henne (?) dvs. en liten del av Rut.
Kram Hanna
Hanna
Är det hon på bilden?? Sött namn!
Usch jag börja nästan gråta när jag läste det här!! Jag lider med dig!! Har själv varit med om att ett djur har dött i famnen på en, fast det var en kaninunge på endast 4v.. Det är verkligen jobbigt när dom blir tagna alldeles för tidigt..
Massa tröstkramar!!
// Nathalie
Tacl så mycket för allt!
Det värsta är nog ändå att jag valde att inte spara en unge då jag trodde att jag inte skulle ha tid, men nu visade det sig ju att jag skulle ha haft all världens tid.
Har du ingen hamster kvar alls?
Det låter ju jättetråkigt!!!
Nej, och nu i efterhand ångrar jag mig jättemycket! :(
Jag vet exakt hur du känner dig.. Jag sparade inte en unge efter min hane eftersom jag trodde att jag skulle få flera tillfällen på mig.. Han dog oxå alldeles för ung.. :(
// Nathalie
Jag saknar henne fortfarande.
Jag kan inte släppa det.
Varför ska det vara så svårt?
Hon var mitt allt.
#11 Jag förstår dig! Jag har en viss hamsterherre som satt sina spår i mitt hjärta nått enormt! Han var min första hamsterkärlek! Och även fast det gått 3 år så saknar jag honom fortfarande! Ingen kommer att kunna ta hans plats men det är väl inte det som är meningen heller. Alla får ju sin egna plats i hjärtat! :)
// Nathalie
Ååh , hoppas du minns henne med ett glatt ansikte, som du redan verkar göra!
Kramar och klapp på axeln från Elin.
Jag tror min pojkvän börjar tröttna lite smått på mitt prat om "min lilla Rut". Men det får han leva med, det är väll lite för bland annat sånt här man har varandra.
Just nu bor jag i korridor i Uppsala och har inte möjlighet att skaffa någon ny liten bebis. Men det blir nog en liten krabat så fort jag får eget.. den ska inte fylla hålrummet, men gärna göra ett eget.
Jag å min mamma pratar fortfarande om min första hamster Hampus, alltid med ett leende på läpparna. Han va underbar :)
Han dog för 7 år sen, så visst kan man sakna dom å minnas dom en lång tid efteråt :)
sorgligt, kram kram
ånej, nu gråter jag igen. typiskt.
Nu längtar jag bara ännu mer till på lördag då jag hämtar min hamstertös ur kajsa08's popkull! Ett och ett halvt år senare är jag psykiskt redo att våga mig på att skaffa en ny hamstervän.. bättre sen än aldrig i och för sig :)
#17 Ja, jag tror det blir bra! Man måste få sörja men ändå ha glädje av den nya familjemedlemmen.
Jag har både glädje och sorg här hemma. Massor med fina bebbar som spirar av liv, men så också sorg. Cantadou, pappa i Popkullen, mår inte bra. Han är 1 år och 7 månader. Det har varit vår älskling, ett underbart temperament och goare hamster får man leta efter.
Tyvärr mår han inte bra och det känns tungt verkligen…jag och min dotter har gråtit floder och vi åker in till veten imorgon om han inte somnat in.
Det som är glädjen mitt i allt elände är att han fått låta sina gener gå i arv, för en så gosig hamster finns inte.
Och Pralin, du får ju din bebbe med pappas fina temperament och utseende!
Kram
#18 Tack för dina vänliga ord!
Jag är väldigt glad att jag kommer att få ta del av av Cantadous gener. Verkar ha blivit toppenbebisar!
Att mista ett djur är bland det värsta som finns. Tänker på er.
låter som om hon hade livmodersinflamation.
tråkigt när de går bort.
vet hur det känns.
Lilla lilla.. Stackars dig å hamster. Har även jag varit med om att få se mitt djur dö. Inget kul alls.. Man känner sig så maktlös när dom inte kan berätta vad som är fel.
Jättestor tröstkram till dig och en änglapuss till din hamster i himlen.
Starta ny diskussion