Anledningen till att jag valde hamster är för att jag ville ha ett husdjur inne.
Min pappa är astmatiker+allergiker vilket gör att vi inte kan ha hund.
Råttor är han också allergisk emot.
Jag valde emellan gerbil och hamster, men ville först testa så jag tålde dessa.
Jag fick låna två gerbiler som jag tyvärr reagerade väldigt fort på, så dessa fick flytta tillbaka till sin ägare.
Så jag testade att låna två dvärghamstrar.
Fördelen med min allergi är att jag känner väldigt fort ifall jag skulle vara allergiskt emot något.
Tar max någon dag.
Dvärghamstrarna reagerade jag inte alls på och inte heller min far.
Dock var dessa två riktigt bitska jäklar (attackerade så fort man satte ner handen), så dessa ville jag inte köpa.
Till slut blev det en guldhamster som jag förälskade mig i på en djuraffär.
Jag hade tur med den honan då hon var en otroligt lugn och mysig hona!
Blev över 2½ år gammal och gav mig definitivt mersmak på hamstrar.

Så på den vägen är det, om man säger så.

Precis som ovan så har jag allergiker i familjen. Så alla smådjur som kräver hö föll bort. Så då var det i stort sett bara hamster kvar.

Efter att ha läst o kollat runt en massa så bestämde jag till slut att köpa en liten kille. Och det har jag verkligen inte ångrat

Enda "nackdelen" är att hamstrar ger mersmak, man vill bara ha mera

Jag köpte min första hamster för 2år sedan. Jag hade redan som 7åring velat ha en guldhamster om jag inte minns fel. Men då hade vi två katter, skäggagamer och en hund. Så tyckte mina föräldrar att det var för stort ansvar att jag skulle ta hand om den som 7år då dom inte hade något intresse alls för små djur, plus att vi hade så många djur redan. Sen när jag blev 14år så avlivade vi min katt som jag växt upp med som gjorde mig förkrossad. Då fick jag välja något lite mindre, och då visste jag direkt att det var en guldis jag skulle ha! Då så blev det en liten silvergrå hane LH. Sen nu efter 2år har jag fortfarande haft guldhamstrar som husdjur.

Jag gillar små djur, som är ganska lätta att sköta. Jag försökte få en mus, men min mamma och pappa lät mig inte skaffa det, jag hade t.o.m köpt en Bur.

Sen så kom läget: Min lillasysters kompis hade två VV som inte inte ville/fick ha kvar, så jag fick dom med Bur :)

Sen läste jag mig in väldigt mycket, och blev verkligen intresserad av dom! Sen när jag bara hade en kvar som var runt 3 år, så ville jag leta upp nya hamstrar och jag blev helt förälskad när jag såg bilder på robbar! Så jag läste in mig på robbar, och tyckte dom var perfekta! Så jag köpte 2 robbehonor av shniigel :)

#2 Jag håller med dig helt! Var enda kull man ser så vill man ha minst en ;P

Nu senast föll valet på hamster då jag började känna mig ensam i lägenheten efter flytten hemifrån, och ville ha ett djur som inte blir deprimerat om jag pluggar hela dagarna och aktiverar det på kvällarna. Dessutom är min pojkvän höallergiker, och jag ville ju kunna ha honom också i lägenheten ;) Hade dvärghamstrar när jag var yngre och minns att jag gillade dem, dessutom hade jag kvar deras gamla dunabur, så det blev dvärgar igen. Och jag ångrar mig inte

Det finns inte många djur som passar in på mina önskemål .. Haft råttor hela mitt liv och de har legat mig väldigt varmt om hjärtat. trodde aldrig att jag skulle tappa intresset för råttor efter ett så gediget råttintresse, men så blev det för mig. Då mina sista råttor dog var det ett stort vakum, ville inte skaffa fler- orkade verkligen inte med fler dödsfall och sjukdomar, samt att jag hade en del råttor den sista tiden som inte var så snälla :/ Å det tog nog lite grann bort glädjen..

Men utan djur kan jag inte vara, så under mitt "djur uppehåll" blev det ändå till att skaffa ett par möss. Sedan två råttor till, och två råttor till.

Men jag kände att näe.. när dessa råttor går bort så blir det inga fler. Kan inte förklara det, känns så trist att man faktiskt bara kan förlora ett intresse sådär. Jag älskade ju alla mina råttor ändå, men viljan och motivationen att aktivera dem försvann mer och mer.

Å iom att råttor är så pass intelligenta & verkligen behöver stimulans och aktivering för att må bra- så kände jag till slut att jag inte räckte till. Det var så mycket annat som pågick i mitt liv..

så av någon mystisk anledning, fick jag för mig att köpa en hamster. Jag skrattade länge åt mig själv; "VAD ska jag med en hamster till, herre gud.."

Men man hade ju hamster när man var liten och minns dem som söta och lättsamma. Å så åkte jag och hämtade min lilla Kjell-Yngve…
Å då var det helt kört haha. sååå jäkla charmig- jag tänkte, okej, denna hamster kan jag ju inte ta ungar efter (hon hade svansknyck). Men då jag såg vilket underbart temperament en hamster faktiskt Kan ha- så vaknade mitt genetik & avelsintresse till liv igen.

väldigt smått.. sakta .. så smög det sig fram. Å sen dess har jag bara blivit mer och mer säker på att dessa små ulldjur är de rätta för mig!

Det som passar mig så bra med just hamster är;
- lättsamma & kräver inte lika mkt aktivering som råttor (inte alls på samma nivå)

- Ensamdjur (iaf guldarna). Efter att ha kämpat så inni h*vete med att få vissa råttor att acceptera varandra och kunna bo i flock- så kände jag när jag skaffade ett par hamstrar, att visst, det tar plats med fler burar. Men jag slipper åtminstone jobbiga perioder med introduktioner som bara suger musten ur en mentalt..

- gulliga, men det tyckte jag inte då jag fick hem Kjell-Yngve, jag var så van vid råttor så ja tyckte hamstrarna bara såg ihoptryckta å knasiga ut

- de är sociala & gillar människor, roliga och underhållande

Skulle kunna räkna upp hur många anledningar som helst, men ärligt talat så finns det inte så många andra djur jag kan tänka mig! Inget passar mina kvar & önskemål riktigt

Så, det är väl min fina historia.

Känns bra att man efter alla år ändå har hittat tillbaka till något som känns så himla rätt! Jag är stolt över att vara där jag är idag, och glad över mitt val som hamsterägare- ser fram emot fler lyckliga år tillsammans med smågnagisar ^^

*oj.. längden…  *

#7 Vilken gullig historia om hamstern där ^^
Synd bara när man tappar intresset för det man varit helt uppslukad av under lång tid. Hände mig med, fast inte med djur, med dans-sport xD Att man tappar interesse menar jag :P

Anledningen till att jag skaffade en hamster var att jag haft kanin under drygt 6-7 år, hon dog utav tandrotsinflamation, vetrinären tyckte att det var bäst för djuret, och jag ville inte att hon skulle lida mer, så vi avlivade henne. Jag var helt knäckt, hon var verkligen min bebis, och det tog emot så himla mycket när vi var hos veterinären och det skulle hända, även om jag var förbered…
Men efter att det nu gått runt ett halvt år, så kände jag behovet av att ta hand om någon och det är ju så himla mysigt att ha en liten bebis ^^ Så en hamster var det bästa för mig, inte dvärg, då dom är för små för min smak, dessutom har jag dåliga erfarenheter gällande dvärgar. Så en guldhamster blev det.
Och än så länge är hon underbar ^^

Jag skyller dels på min pappa! När han var liten pojke hade han en guldhamster! Så hamster tycket kommer från hanns gener! När jag var 15  var jag var på fest hos min dåvarande pojkväns kompis! Inne på värdens brorsas rum fans en sö creme. Från den dagen var jag fast! Spenderade resten av kvällen med hamster. Han var så mycket mer underhållande än det tråkiga partyt  tyckte jag! Samma vecka köpte jag min första hamster och har haft hamstrar sedan dess.

Efter ett misslyckat försök att skaffa kaniner när jag var 10 (fick en som dog efter tre månader, skaffade en till som dog efter nio månader) gav jag upp och ville skaffa marsvin istället. Dock vägrade mamma låta mig ha mer än ett djur, och dessutom trodde hon att jag skulle tappa intresset så ett djur som inte levde så länge var bra. Vi bestämde oss för att åka och titta på hamstrar, och jag föll för en guldhamsterhane (som visade sig vara hona). Och sen har det bara flutit på med fler hamstrar.

Jag hade både hund och katt när jag skaffade min första hamster. Hade inte planerat nåt hamsterköp men satt och tittade i någons blogg eller nåt liknande där h*n hade lagt ut en bild på sin hamster. Då smälte mitt hjärta och jag ville sååå gärna ha en egen sötboll men trodde att buren skulle städas (byta Bottenmaterial och allt) varje dag och därför trodde jag inte att jag skulle ha tid för en hamster. Men fortsatte ändå att läsa lite om dom och när jag fick reda på att man bara behöver byta ca en gång i veckan bestämde jag mig direkt för att skaffa en liten hampis, och det har jag aldrig ångrat!

Jadu.. det var nog pga att en kompis hade en gäng hemma hos sig, och blev överförtjust i dom små tussarna som hon hade. Önskade mig en hamster i julklapp och fick då lilla skrollan. Sedan efter ett par hamstrar så var det slut ett tag (mamma förbjöd mig att skaffa fler)

Sedan förra året så flyttade jag och min pojkvän till en ny främmande ort och jag kände mig så ensam och sysslolös så jag bestämde mig att även fast jag är pank så ska jag ha mig ett djur som inte kostar allt för mkt att ha. Fick hem underbara lilla Mrbean som fick tom min "rått"-rädda pojkvän att smälta.

Nu kan jag faktiskt inte tänka tanken att vara utan hamstrar igen. Det var extremt tomt den där tiden då man inte hade en hamsternacke att snusa i.

När jag var åtta år (tror jag) hade jag en hamstern, Grynet. Varför jag ville ha en hamster då kommer jag inte ihåg… De i djuraffären försökte övertala mig att skaffa marsvin i stället, men jag ville ha en hamster. Det gick inte så bra… Jag tappade intresset efter ett tag och hon bet mig första dagen, så jag vågade knappt hålla henne.

För ett år sedan, när jag började intressera mig för fiskar, hittade jag iFokus. Och på hamster.ifokus fanns det ju massa söta bilder på underbara pälsbollar och jag fick en mycket bättre bild av hur det är att ha hamster. Jag kom på att jag och mina kompisar skulle ha en uppfödning. Jag tog reda på massa fakta, men idén dog… Då började jag fantisera med en annan kompis istället, som hade en hamster samtidigt som mig. Men hon lossnade också från hamsterämnet, men jag hängde mig kvar. Men inte trodde jag att jag skulle få en hamster så snart! Men när jag såg annonsen med Hanis kull sa mamma ja. Så åkte vi och hämtade en liten pyttebäbis:D

Jag vet inte riktigt varför jag ville ha hamstrar, jag bara fastnade för de en dag^^ Hamstrar är underbara små djur som jag nu inte vill vara utan. <3

Jag har ingen hamster, men jag kommer helt säkert att skaffa inom en (förhoppningsvis) snar framtid. Men tänkte att jag kunde skriva varför jag vill ha hamster

Tanken har legat och grytt i bakhuvudet ett bra tag faktiskt. För ett par år sedan brukade jag passa min grannes hamster och jag tyckte om den otroligt mycket trots att den var från djuraffär och därför ganska osocial. Och jag blev ännu mer sugen på en egen skrutt när en vän till mig skaffade hamster. Men tankarna på hamster försvann ganska fort, för bara ett par månader senare skaffade jag kanin och bara ett halvår senare köpte vi hund.
Men för ett halvår sedan dog min kanin och då funderade jag ett tag på om jag skulle ha en hamster i stället. Men nej, jag bestämde mig för att jag ville ha en till kanin i stället och nu väntar jag hem en kanintuss till nästa månad och jag ångrar mig inte :)
Men fortfarande är jag grymt sugen på en hamsterplutt. Ett par av de kaninbloggar som jag följer brukar lägga ut bilder på sina hamstrar ibland och jag smälter verkligen. Och så hittade jag hit och har läst på med en massa fakta ^^ Så vem vet, om ett år eller två kanske jag har en egen liten skrutt.

Och varför vill jag ha just hamster? Jo, jag tycker helt enkelt att en hamster verkar vara ett ganska så perfekt husdjur till mig :) De sköter sig själva väldigt bra men samtidigt kan man göra nästan vad man vill med dom om man vill. Och så är de ju så fruktansvärt söta! Ett stort pluss är också att jag kan ha hamster inomhus trots min allergi.

Jag valde hamster då en hamster som jag träffade på skolan, var världens snällaste gnagare. Det var min så kallade ursprungshamster. När min kompis hade tjatat till sig hamster, drog jag med mig mamma till djuraffären. Hon blev förtjust i en liten svart, sak. Men han var nästan lika agressiv som en terrorist.  den vita lh g-hamstern som vi sedan funderade på dog hos en som mamma skände tre veckor senare. köpte buren i den affären och körde till min kompis i kalmar och hämtade henne. köpte sandskål på ikéa och sedan vidare till en djuraffär till, där fanns det bara en guldhamster, som var väldigt pigg. hon hoppade mellan våra händer. jag blev fäst vid henne. Hon fick namnet Pajen Piff. Hon var min nästa drömhamster. Jag fastnade vid att få inreda om i buren, varje vecka, för att hon sulle bli glad, men tröttnade som vanligt alltid efter 2-5minuter. Det viktigaste för mig är att se hur man lyckas få ett djur att kunna leva så bra som möjligt på en egen bekostnad. dvärgar köpte jag för att dem kan bo flera ihop. Jag gav till och med upp mina snäckor, för att skaffa min första guldhamster. vad ska man skriva egentligen?

Skulle egentligen inte ha nå fler djur. Men så såg jag en bildtråd som sigriid hade gjort, där några ungar inte var tingade. Och bland dom otingade fanns lilla Gnutta. Och jag menar, vem kunde motstå henne? ;D

Glömde ju en grej! När jag kikade runt på olika djur så hamnade jag på zoonen, där var det en tjej men nicknamnet Peabo som visade supersnygga knivskarpa bilder på suuupersöta "vita" bebisar. Var mkt de bilderna som fick mig att fatta beslutet att kolla mera på hamster.

Någon här som känner sig träffad

#18

NinniH kanske?

Vet att hon hade en "vit" hamster, en av hennes hamstrar har hetat Peabo och så tar hon jättefina bilder :)

#19 Jepp, jag vet, tänkte bara vara lite rolig eller vad tusan vi ska kalla det, haha

Jag hade fått för mig att jag skulle gå till en zoobutik och titta på fåglar. Jag ville egentligen inte ha en fågel men det är alltid kul att titta.

Sedan råkade jag slänga ett öga nedåt och såg en massa pälsbollar. Jag gick ut i butiken och frågade om dvärghamstrar " för skojs skull" men det slutade med att jag var fast besluten att skaffa hamster när vi gick där ifrån. Detta skulle vi ju egentligen vänta med tills efter sommaren. Jag är dock notoriskt otålig av mig så jag började att planera på en gång.

Av en slump blev det så att sambons bror lovade att köpa hamster åt mig så då tingade jag Babuschka och hon flyttade hit för några veckor sedan.

Jag har varit inne på hamster tidigare, då ville jag ha" något litet och lurvigt som dör fort". Det låter jättegroteskt men tanken var helt enkelt att vi behövde kunna anpassa oss och inte bli "uppbundna" i kanske tio år. Den gången skaffade vi förstås igelkott som lever rätt länge men hon är relativt "smidig" vad gäller transport och skötsel. Den här gången blev det i alla fall något litet och lurvigt!

#21 "något litet och lurvigt som dör fort" Hahah men det är ju sant (tyvärr). Fast det är ju bra att det inte är en katt haha, 20 år ska man ha denna katt och man vill ju liksom inte sälja den  men inte ha kvar den heller hehe.

Jag vet inte riktigt. Men jag har alltid haft ett stort intresse för dom flesta pälsdjur och föll för en guldhamster i en annons på blocket. Han bodde hos en barnfamilj som blivit less så då tyckte jag att han skulle få flytta hit och så blev det. 

Och det är så tomt utan en hamster i sitt liv typ. Så nu ska det snart flytta hit en till. Eller två

Helt underbara djur.

Har haft kaniner ända sedan jag var… mindre än jag är nu. ;P
Tyckte alltid att de var toppen och så där, men åtta år eller mer är ganska lång tid, och efter flera kaniner började intresset svalna. Har förstås fortfarande kaniner, men kände att, nej nu blir det inte till att skaffa fler kaniner än de jag har. Tänkte att med fyra kaniner har man inte tid med fler djur.

Men så började en kompis till mig prata om att skaffa hamster, och pratade på om alla fördelar som fanns med dem. Och genast vaknade mitt intresse. Började läsa på i olika böcker, men bestämde mig för att det inte skulle funka, det hade det inte gjort med hamstern jag haft när jag var mindre. Så det lades på is.
Sen hittade jag iFokus, och också hif då. ;) Såg alla supersöta bilder och kände att nu ska jag läsa på lite till. Så det gjorde jag, och efter ett par månaders fundering och efterforskning kom jag fram till att det kunde funka. :)

så jag frågade mamma (hon är den som har mindre emot råttor, möss, hamstrar och såna där djur som pappa avskyr. ;)), och hon gick med på det. Hittade dock ingen hamster på säkert ett halvår (kräsen som jag var. ;)), vilket kanske var bra. Fick ju liksom testa om idén satt kvar, och det gjorde den. :) Sen hittade jag Zorro, och han är bara underbar. <3 :)

Varför jag valde just hamster då? jag ville alltså ha ett djur som inte levde i typ åtta år. Sen är de ju relativt lättskötta, och otroligt roliga att titta på. :) Och sen har jag ju länge velat ha ett djur man kan ha inne, efterom syrran är allergisk. :) Och hamster är ju inte lika "farligt" som tex. marsvin. :) Åh, och just det, dom är söta också ;P

Tack för bra och långa svar!

Jag hade svårt att välja mellan råttor, gerbiler, dvärghamstrar (campbell, vintervita), guldhamstrar och möss, men det blev guldhamster därför att:

*De kan leva ensamma. Bra för min plånbok (speciellt ifall hon blir sjuk) och för mig, eftersom jag inte kände att jag behövde mer sällskap.

*De är renliga, jämfört med råttor och möss.

*De gnager inte lika mycket som gerbiler.

*De kan inte klättra lika bra som möss och råttor, vilket är mycket bra, eftersom att jag vill att böcker och annat jag har i bokhyllan ska vara kiss och helt.

*De ser för roliga ut när de hamstrar.

*Jag har haft möss och råttor(och syrran hade en dvärghamster), men inte guldhamstrar, så jag ville pröva något nytt.

Det är säkert något jag glömt, men det är så jag resonerade.