Hej!  Tänkte här berätta lite om hamstern Skruttan som jag och min flickvän fick äran ta hand om mot slutet av hennes liv.

Jag och min flickvän blev rätt förskräckta då vi såg att hon var rätt misskött, fick knappt uppmärksamhet, Katter i huset som hängde runt hennes Bur konstant och även stänkt ner i buren. Så vi köpte först nya saker som vi ansåg hon behövde, Men sen utan direkt övertalning kom vi överens att hon skulle få det bättre hos oss.

Så väl inflyttad kom vi fram till att med det liv hon haft så förtjänar hon att absolut att kunna koppla av och få det bra. Så dagen efter så får vi iväg och köpte ny större Bur, nya saker så hon skulle få det bra.

Det blev väldigt annorlunda, hon började slappna av, var ständigt nyfiken på vem man var, trots hennes liv då ingen tog dig tid, blev hon så pass trogen att hon kunde kliva upp i ens hand korta stunder, hon älskade även att ta spån, strimlat papper etc och bygga ett maffigt bo på burens undervåning, man hörde henne konstant krafsandes och bärandes runt på allt möjligt.

Vi visste ju dock att hon hade inte så länge kvar, så igår hade vi inte hört henne under dagen och gick för att kolla till henne och då låg hon där, som sovandes i sitt bo, helt lugn och inte ett bekymmer i världen,

RIP Skruttan, du kommer alltid vara med oss och vi ses igen någon gång <3