Nu på senaste har det trillat in mejl till mig om att jag ska ta deras djur. Både kaniner,katter och ja, jag vet inte allt. Jag är trött på att plocka upp efter andras skit. Som ni kanske vet hämtade jag en gerbil för ett tag sedan men en skitig Bur och ett plåthus och plåtrör till inredning. I en extremt liten gallerbur. Ingen Sand och inget spån att gräva i. Inget att gnaga på. Vilket gjorde att han såg förjävlig ut rent ut sagt. Så ja, eftersom jag har en hjärta precis som många andra djurmänniskor har åkte jag och hämtade honom och skällde ut henne. Så han är här hemma nu och lever jäkel 😛Men såklart, iförgår hör en tjej av sig om sin guldhamster. Hon orkar inte med den och måste avliva den. Jag är hennes sista hopp påstår hon. Och jag sa bara ja, jag hämtar honom.

Varför tänker inte människor längre än vad näsan räcker? Hur blir det sen om personerna skaffar katt och hund då? Jag blir så ledsen på hur dom behandlas dessa djuren. Som slit och släng. Egentligen borde jag inte ta denna hamster, men för hans skull så gör jag det.

Har ni tagit några omplaceringar och vad har ni gjort när ni ställts inför någon sånt ?