Detta var en bra och viktig fråga att ta upp :)

De gånger jag har sålt till minderåriga är det antingen föräldrarna själva som ringt mig, eller så har jag försäkrat mig om att barnet får köpa för mamma/pappa och att föräldern följer med vid hämtning.

Jag vill ha kontakt med föräldrar om köparen är under 16-årsåldern. Jag begär inte det innan tingning, utan det brukar ju komma naturligt i och med att förälder finns med vid hämtning. Om det skulle visa sig att en som tingat hamster inte kan "visa upp" förälder () alls, så är det inte värre än att jag behåller hamstern. Ska jag skicka hamstern så vill jag ha pratat med någon vuxen eller haft kontakt med uppfödare som sålt hamster till dem tidigare eller liknande.

Jag börjar alltid med att fråga hur de bor, om de bor hemma osv. Isåfall ber jag om att få ett telefonnummer och så ringer jag upp och pratar med en förälder.

Det räcker inte med att säga att man har lov.

Jag tingar å andra sidan inte bort mina bebisar till höger och vänster till vuxna heller utan jag vill ha en dialog först. Det är ändå levande varelser det handlar om.

Jag gör samma om ena delen i ett par vill tinga bebis av mig. Jag frågar faktiskt om partner är med på det hela.

#1 Ja det är viktigt att man inte glömmer bort det där. Själv har jag bara sålt till familjer som kommit hit och hämtat än så länge så det har ju kommit så naturligt. Men i framtiden kanske det dyker upp någon som vill att man skickar eller rent av kommer själv om man bor på samma ort och köparen är tonåring men inte myndig.

Går gränsen vid 18 när köparen är myndig tycker du?

#2 Ja det brukar nog falla sig naturligt det där. Någon speciell anledning varför du har en gräns på just 16 år?

För mig går gränsen så länge man bor hemma. Även om man är 18 och bor hemma så är det ju föräldrarna som i slutändan bestämmer vad för djur som kommer innanför dörren oftast. Då vill jag veta att det är ok med alla iallafall.

Samma om någon skulle bo tillsammans med sin pojkvän och var 16 så skulle jag ju inte kräva att någon förälder godkände dllelt hela.

#3 Vilken tur att vi inte köpte hamster av dig då Ulrika maken var inte helt överens med mig innan vi fick hem dotterns gulleplutt.

Maken har dock tinat upp ordentligt och idag hittade jag honom smygmysandes med Plutten i soffan (så det lär inte bli några problem att ta hem hamster nummer 2 efter års-skiftet!)

#3 Det är mycket vettigt det du skriver.

Jag vill också veta vilken erfarenhet man har, kunskaper (man behöver inte veta allt men vara intresserad och frågar man mycket tyder det på ett intresse och då lär man sig också fort) osv. Men jag måste verkligen komma ihåg att fråga just det där om man bor hemma, att själv få prata med föräldrar osv. När man är medlem här blir det en del mailande så klart. Men bäst skapar man sig en uppfattning via telefon, helt klart.

Förra kullen köptes och hämtades av familjer där all kontakt sköttes mellan mig och barnens föräldrar. Så jag har helt enkelt inte behövt tänka på det här innan.

#5 Jag har egentligen ingen fast gräns, men är det en 16-17-åring som ger ett seriöst intryck och säger att de har ett ok från sina föräldrar så ser jag ingen anledning att behöva ringa hem till dem. Precis som jag inte ringer till en 30-årings sambo och frågar om de är ok med det hela.

(Min pojkvän sa för övrigt att jag inte fick skaffa möss, men det gjorde jag ändå *mohahaha*, men vi bor inte ihop, så han har inte jättemycket talan. Jag är 29 förresten, kom på att jag nu lät en smula barnslig… ;))

Jag är alltid otroligt noga med vem som köper bebisar från mig.
Ställer hellre några frågor för mycket än för lite.

Jag vill alltid veta hur hamstern ska bo, vad de har för erfarenheter av hamstrar osv.
Bor personen hemma så vill jag ha kontakt med föräldrarna.

Jag ser även helst att de kommer och hälsar på mig och hamstrarna innan så jag får se vad det är för människor ;)

Och när vi kommit överens om att de ska köpa bebis av mig så ber jag dem sätta in halva summan på mitt konto, så jag vet att de inte backar ur. 

När de kommer för att hämta bebisen så skriver jag kvitto, och tar namn, adress, telefonnummer på köparen.
Alla uppgifter för jag in i en bok, där jag även skriver upp vilken hamster de köpte.

På så sätt har jag koll på allt om det skulle hända något.

#7 Ha, ha,l

Nej, men man har ju tyvärr läst historier om någon i ett förhållande som vill ha djur, men den andra hälften vägra.

Så köper de djuret i allafall, det blir bråk och efter en vecka så är det omplacering. Sånt vill jag gärna undvika.

Så att inte vara helt övertygad från att säga tvärnej är nog inte riktigt samma sak:)

Lite knepig fråga det där med åldersgräns men väldigt intressant att läsa alla era svar. Det låter vettigt att sätta "gränsen" så länge de bor hemma. Men å andra sidan finns det 30-åringar som bor hemma. Men ja, självklart är det bra att pejla av så att köpet är accepterat av alla i hemmet.

Preleminärboka kan man väl göra om personen verkar seriös efter att ha berättat hur hamstern ska bo, erfarenheter, kunskaper osv. Men för att tinga o ev. betala tingningsavgift kommer jag vilja prata med förälder i telefon. Jag vill även upplysa en vuxen om lite villkor. Tex att jag vill veta om hamstern inte kan bo kvar och att jag då tar tillbaka hamstern och om nytt boende ordnas av köparen vill jag ha uppgifter om nya ägaren. Det känns också viktigt för mig att känna av om föräldrarna är redo att ta sitt ansvar och tex uppsöka veterinär om hamstern behöver vård. Tyvärr finns det gott om vuxna som inte låter sina seriösa och duktiga barn ta sin hamster till veterinären då hamstern tyvärr har låg status som husdjur.

#10 Roxie ditt system med att arkivera namnuppgifter har jag också gjort och det kommer jag att fortsätta med. Superbra sätt att hålla koll och lätt komma i kontakt med köpare om, låt oss säga, något ärftligt skulle uppdagas i en linje. Kvitto måste jag dock börja med för det har jag inte tänkt på. Eller, varför kvitto förresten? Är så kass på sånt. Är säkert jätte smart o viktigt, bara det jag inte fattat det :P

Som köpare skulle jag tycka att det var superbra att bli "utfrågad" (beroende på hur då) innan jag köpte. Då skulle jag även känna att säljaren var seriös och brydde sig om djuret. Men som sagt, hade säljaren låtit tveksam och grinig och låtit som om "ett barn kan inte ta hand om en hamster" hade det ju inte varit kul. Men hoppas ni förstår vad jag menar :)

Tråden är inte bara bra för mig som funderar över frågan. Den är även bra för er som är lite yngre så att ni ser vad en uppfödare vill veta och kräver aver när ni kontaktar dom angående köp tänkte jag :)

Jag har inte uppfödning längre men jag kan berätta ändå.

Om någon skickar ett mejl och vill tinga en unge så ber jag dem ringa upp mig eller så ringer jag dem. Då pratar jag även med föräldern och om det går så vill jag även att föräldern kan vara närvarande vid köpet då det finns en del att diskutera. :) Bra diskussion.

Jag måste säga det där angående att man blir utfrågad pga att man är "barn".

Jag har haft jättebra samtal med hamster med barn över mail, diskuterat massa hamsterskötsel och de har varit så pålästa så det nästan har känts pinsamt att be om föräldrarnas tillåtelse.

Tycker merparten som hör av sig till uppfödare nu är otroligt väl förberedda, vilket jag tycker är jätteroligt:)

Kanon WeirdFreak! Jag vill absolut att en förälder ska vara med vid köpet om djuret hämtas här. Annars får det tas över telefon.

#13 Ja att fråga är bra och det uppskattas väldigt mycket om köparen också frågar. Som sagt måste man inte vara expert när man köper hamster, men man ska kunna det grundläggande och visa att man har ett intresse av att lära sig mer genom att ha frågor. Jag hoppas inte det finns någon uppfödare som är otrevliga mot barn som vill skaffa sig djur. Barn och djur är den bästa kombinationen som finns! Under ett villkor: Att föräldrarna alltid tar det yttersta ansvaret för djuret i alla lägen. Barn kan tröttna eller bli rädda. Då måste föräldrarna gå in o hjälpa, ta hand om eller se till att kontakta uppfödaren för att komma överrens om hamstern ska tillbaka eller hitta ett nytt hem. Om hamstern behöver vård som sagt osv. Ett barn kan vara hur intresserat och bra som helst, men utan sina föräldrars stöd går det snett.

*tass*

Som person i ett partnerförhållande har jag pratat med min pojke om hamsterköp. Han vill också ha husdjur, men han tycker egentligen gerbiler är coolare, men allt deras gnagande skrämmer mig som första hursdjuret. Det får bli senare i livet, när man har plats för ett helt akvarium, haha.

Jag tassar här* En väldigt intressant disskution faktiskt :D

#16 Precis Ulrika. Därför glömmer jag ofta att det är barn jag pratar med både här inne och via mailen. :P Men måste som sagt påminna mig själv. Inte för att behandla dom annorlunda men just för att kolla med förälder om det skulle bli aktuellt med ett köp.

Finns väääldigt många duktiga personer här ovasett ålder. Måste betyda att det är ett lärorikt forum och att det finns bra hemsidor att läsa ;)

#16 Att vara djurägare och att ta ansvar för ett djur handlar ju inte enbart om faktakunskap om djuret och skötsel i fråga utan om också om tid och ekonomi. Många barn har ett brinnande intresse för djur och besitter stora kunskaper om djuret i fråga och det ska ingen ta ifrån dem men vad gäller kostnader utöver inköp av djur och tillbehör samt andra orsaker till varför man kanske inte har möjlighet att ha djur kanske de inte vet så mycket om eller inte vill ta till sig rent känslomässigt.

2 exempel. När jag var liten hade jag en kompis med kraftig pälsdjursallergi. När hon var 13år köpte hon sig en hamster utan hennes föräldrars vetskap, "den var ju inte så stor och då kunde den ju inte orsaka så mycket allergi". Efter 3 dagar fick hon göra sig av med den pga andnöd och igensvullet ansikte.

För några månader sedan blev en av våra undulater hastigt sjuk och vi fick åka in med den till vet akut. Det besöket gjorde oss 2500:- fattigare men fågeln lever idag och är frisk och kry.

Tycker inte att du ska känna att det är pinsamt att be om föräldrarnas tillåtelse när du säljer dina djur. Det handlar ju inte om att du förringar barnet dess kunskaper utan om att du försäkrar dig om djuret får en bra framtid och förhoppningsvis ett livslångt hem.

Jag som förälder hade velat bli kontaktad och tillfrågad innan barnen kommer hemsläpandes med ett djur som jag inte är beredd att ta hand om.

Lägger även till ett citat från konsumentverket (kunde tyvärr inte länka).

"Fråga:

Har barn rätt att köpa saker utan sina föräldrars tillstånd?

Svar:

Nej, det har de inte. Att köpa något är att ingå ett så kallat bindande avtal med en säljare. Enligt föräldrabalken kan minderåriga inte ingå sådana avtal. En förälder har därför rätt att häva köpet, det vill säga lämna tillbaka det som barnet har köpt och få igen pengarna.

Barn som fyllt 16 år

För barn som har fyllt 16 år gäller att de får handla för pengar som de själva har tjänat."

Tycker att detta är viktigt som säljare att veta. Om man inte är beredd att betala tillbaka (och ta tillbaka ett djur man sålt till ett barn) samt övriga kostnader som uppstår i samband med detta så är det extra noga att kolla upp att köparen har målsmans tillåtelse.

Jag är själv 13 år och köpte min första hamster från Sulfidas (Roxie) och där var det jag som skötte mejlandet med henne. Men jag sa direkt att jag hade mina föräldrars godkänande (vilket jag hade) och allt gick hur smidigt som helst! Mamma och min syster följde med när vi skulle tinga och jag blev kär i min lilla pojke, vi betalade 100 kronor och hämtade honom en vecka senare. Tycker att Sofia har löst det väldigt bra med att man ska betala halva summan vid tingning :)

#21 Tror inte du behöver oroa dig för att Ulrika inte skulle kolla med föräldrar först ;) Tror hon skrev det där lite lättsamt och skämtsamt faktiskt för att påpeka att det finns så duktiga barn o ungdomar :)

#23 det är jag inte det minsta orolig för faktiskt :D inlägget blev lite längre än vad jag tänkt (är inget vidare på att fatta mig kort) och inlägget var inte riktat till henne personligen förutom "pinsamheten". Om någon tolkat mitt inlägg som kritik så ber jag om ursäkt för det var absolut inte meningen. Denna tråden har ju startats med anledning av en annan tråd där både djur och människor drabbats pga försäljning till barn under 16år. De som svarat här i tråden har sunda åsikter och det verkar inte vara så vanligt att man inte tar föräldrakontakt vilket är bra. Lagen jag hänvisat till i inlägg #21 är ju till för att skydda både köpare och säljare, men inte många verkade käna till den.

Jag är 17 och varje gång jag köpt hamster (även andra djur) så har säljaren velat prata med mina föräldrar först. Jag tycker ändå att det är bra att även säljaren tar sitt ansvar så inte hamstern blir oönskad i hemmet. Jag har aldrig bett att få prata med någon förälder men de flesta har haft med föräldrarna när de ska hämta hamstern :) Sen tycker jag att man kan avgöra rätt bra ifall en person är seriös eller inte även om man bara har kontakt via mail. Jag kommer ihåg att jag för några år sedan fick ett mail från en tjej som bodde på ett behandlingshem där de inte fick ha djur men hon skulle ha den i garderoben och om hon blev upptäckt kunde hennes bror ta hand om den för han bodde inte hemma. Alltså var det inte okej för varken hennes boende eller föräldrar att skaffa hamster :P Hon fick inte köpa honom ;)

Det är roligt att se att alla tar sitt ansvar så noggrant när det gäller sina små bebisar. Hade alla fortsatt på detta sättet och varit lika nogranna och ordentliga och vågat neka människor att köpa en hamster för att man inte tycker det passar osv. så hade hamsters status blivit bra mycket högre i samhället än vad den är nu :)

Credit till er alla som är så noggranna!

Ja verkligen! Cred till allihop som är måna om era små bebisar!

Mycket bra tråd!

Detta med att ingå avtal… När man är myndig d.v.s. 18 år får man ingå avtal. När man är 16 får man handla med sina egna pengar. Men vad gäller mer när man är 16? Hur kan man få handla men inte ingå avtal? All handel är väl ett sorts avtal, eller? Har föräldrarnma rätt att häva en 16-årings köp om 16-åringen handlat för egna pengar?

Jag har själv haft totalt 8 hamstrar (sålda bebisar borträknat) varav 2 köpta från uppfödare. Med dessa uppfödare hade jag enbart kontakt själv. Fyllda 16 men inga 18 vid något av köpen. Onekligen till min fördel, det går så mycket smidigare. Mina färäldrar kan godkänna men vill inte behöva krångla och behöva bli inblandade tror jag. Okej om de bara behövde säga "Ellen har vårt godkännande" över telefon men de skulle nog inte uppskatta långa samtal angående mina husdjur med en uppfödare för de kan ju inte mycket om hamstrar, det är jag som besitter kunskapen och intresset. Det vore skillnad om jag var 10 år. Men de vet vilket ansvar jag tar - och alltid tagit för egna och familjens gemensamma djur och jag skulle aldrig köpa ett djur jag sedan behövde göra mig av med för de placeras så varmt om hjärtat och detta känner mina föräldrar till. Hur som helst. Min allra första hamster från reggad uppfödare hade jag enbart mejlkontakt med, vill minnas att jag uppgav min ålder, fick transporthjälp så träffade aldrig uppfödaren. Hamstrar nr. 2 var av privatperson, jag hade mejlkontakt med säljaren (som ville omplacera sina 4,5 månaders p.g.a. bristande intresse) däremot var det pappa som hämtade och det visste säljaren. Dock tror jag inte han hade brytt sig när han ville bli av med dem och kände att jag var seriös. Nästa köp var av två bebisar i privatkull, jag hade själv mejlkontakt och telefonkontakt med säljaren och mamma var med när jag hämtade, även om målsman inte efterfrågades.

Känns viktigt att tillägga att mina föräldrar utan tvivel skulle låna mig pengar, skjutsa till veterinär etc. om det behövdes i en akutsituation. Och de ogillar inte mina djur även om de inte är jätteintresserade av när jag sitter och babblar timma in timma ut om genetik jag lärt mig eller giftig mat, haha.

När jag sålt mina bebisar var 2 köpare ej myndiga, det var två kompisar till mig så jag nöjde mig med att fråga om de hade föräldrars tillåtelse och pratade i en timma om hur hamstrarna skulle få det när detagit studenten och inte längre har dem på internatet. Ena tjejen hade varit påväg att skaffa guldhamster innan så hon hade samtalat med hennes mamma om hamsteri en tid innan deras dvärgköp. Annars har jag enbart sålt till myndiga personer. Men skulle jag hamna i situationen där okänd människa, omyndig ville köpa en hamster skulle jag förmodligen fråga om förälders godkännande och diskutera hamsterns framtid med den omyndige personen och därigenom ta reda på hur mån personen verkar vara om hamstern. Var personen seriös men under 16 skulle jag förmodligen be att få kontakt med förälder. Det känns som endel skillnad för mig att vara 15, lite trotsig kanske och köpa en hamster. Än att vara 17, seriös och mån om hamstern. Man har ofta andra möjligheter som nästan myndig också.

Detta med att läsa av vart personen bor blir på ett sätt också konstigt. Hur tänker du om det UlrikaD? Sara 16 bor hos sin pojkvän som är äldre och har lägenhet. Du har ingen aning om vad föräldrarna säger för det spelar ingenr oll när hon intebor hemma, Saras förhållande tar slut och hon måste flytta hem igen, men där kommer ingen hamster innanför dörren! Hamstern måste säljas, Sara är inte ens myndig och har inte ingått något giltigt avtal.

Jag, personligen skulle fortfarande inte kräva föräldrars godkännande om personen inte bodde hemma hos dem.

Däremot står jag ju alltid och tar tillbaka mina djur om någonting inte skulle fungera. Alltid.

Men jag har i och för sig aldrig sålt till någon under 18 som inte bor hemma så frågan är hypotetisk.