Idag har min älskade Zvullo somnat in. Min lilla älskade Zvullo som vakade över mig på sannten. Min älskade Zvullo som kom på befallning och som följde mig vart jag än gick (i sin boll) som en liten miniatyr hund. Zvullo som alltid hade ett leende på läpparna och som hade ett hjärta av guld. Han kämpade tappert in i det sissta eftersom han älskade livet och hade sådan livsglädje. Men hans cancer ville något helt annat. Han fick cancer i levern. Levern var totalt sönder på grund av cancern! Nu är min älskade Zvullo i guds trygga händer! Ingen smärta eller lidelse mer! Jag saknar dig min älskade lilla vän! Jag älskar dig och tackar för den underbara tid jag fick tillsammans med dig min lilla älskling! Jag skall alltid komma ihåg dig tills den dag vi möts igen!