Flingan tog sina sista andetag liggandes inbäddad i min famn med huvudet i min hand.. Tumörerna vann.

Hon började nu sent på kvällen andas tungt och orkade inte resa sig. Jag insåg att det var dags för henne, och tog med henne till soffan där vi satt i över en timme.

Hon var en underbar liten tös. En lat liten brud som hellre låg och myste i boet eller i min nacke, istället för att springa runt och utforska. Hon var väldigt speciell. I nästan 2 år hann hon leva.