Det du beskriver är ju så som en hamster ska vara. Allting annat är ju egentligen ingenting man vill ha.

En hamster som blir väl omhändertagen från början blir ju oftast hur tam som helst.

Jag har 27 hamstrar nu och har haft ett gäng till, som tyvärr dött av ålder, och av alla dessa har jag blivit biten en gång av en hamster.

Så, egentligen om man skulle avla enbart på snällhet så skulle jag kunnat avla på alla mina hamstrar. Nu anser jag ju inte att alla ägnar sig till avel ändå.

Men visst, avlar du på trygga lugna föräldrar med bra gener så ärvs det ju oftast till bebisarna. Plus att man tar hand om dem bra under uppväxten också då förstås.

Minimiåldern för en hane är 5 mån, sen finns det ingen direkt max-ålder. Han bör ju inte vara för gammal såklart, för en parning är ganska ansträngande. Men en frisk och kry hamsterkille kan para sig ganska sent i livet.

Jag vet inte om jag skulle säga att just tamhet sitter i generna, men däremot psyket överlag, och där ingår väl också tamhet.

Sett till våra sällskapsdjur över lag så tycker jag att man ska ta ur sådana ur aveln som har ett oönskat beteende.

För att ta min hankatt tex, han har *peppar peppar* inte stilar trots att han okastrerad. Nu kommer han från vad som kallas för "strilfria linjer". Nu är väl inte detta någon garanti att han inte kan få för sig en vacker dag att pissa ner hela lägenheten såklart, men det kan ge en ökad chans att han inte blir en utanför-lådan-pinkare.

Ett djur som kanske uppvisar någon form av aggressivitet kan ju också föra detta vidare till sina ungar, osv osv med alla oönskade, och önskade egenskaper.

Men utöver vad de har för genetiskt arv så tror jag också att mycket hänger på hur deras levnadsmiljö är.

För att åter igen gå till katter så kan du ha två katter som är bra på alla sätt och vis, men att får de växa upp med barn som inte gör annat än gosar med dem och bär runt på dem osv hela tiden, tror jag de blir mer sociala och "härdade" än vad de skulla ha gjort om de föddes upp hos någon som kanske arbetar heltid och inte har barn.

Precis så är det väl med hamstrar, de som hanteras mycket som ungar brukar ju vara betydligt lugnare än tex zoo hamstrar som hoppar ur händerna så fort de får en chans.

Sen gäller det ju att hitta en bra kombination, två hamstrar som kompletterar varandra så de positiva egenskaperna (så som att hamstern är lugn, snäll och trygg i sig själv) överväger ev. nackdelar. Om man t.ex har en hane som är helt underbar fast lite liten i storleken- ja, då kan man med fördel välja en hona som är stor och fin i kroppen och har stora fina djur i stamtavlan och leden bakåt.. Så "kompenserar" man lite grann med val av partner :)

Han låter verkligen mysig, vart kommer han ifrån ? En del hamstrar som kommer från djuraffär kan ju vara helt underbara. Men för att öka chansen att få friska och långlivade avkommor utan defekter bör man då vara lite extra noga med val av partner, om han är från zoo så har man ju ingen aning om vad som ligger bakom.. sjukdomar etc.
Men jag skulle hellre ta en kull på en lite äldre hane, än en som är just på gränsen till 5 månader, iom att då hinner man förmodligen se om han är fri från krokig svans och andra ärftliga defekter :)

#1, #2, #3 Tack för utmärkta detaljerade svar! Täckte allt jag ville veta!

#3 Hamsterns mamma är en av Zheverez hamstrar (vet inte om hon fortfarande är aktiv på sidan?) och hamstern föddes upp privat hos ägaren till pappan. Minns dock inte pappans bakgrund eftersom jag inte har tillgång till någon stamtavla.

#4 Om din hamster kommer från Zheverez så finns det ju om inte stamtavla på henne så iallafall stamträd för hon skriver ju själv.

Om du inte fick med stamträd vid köpet så kan du kanske maila henne och be att få en kopia.

#5 Bra ide, kan maila Zheverez och be att få mammans stamträd.