Sötnos<33

Sen vill jag ju ha med Adolfen också, min lilla älskling… fast det är klart, alla är mina älsklingar  
(Han å hans syster Malakai är födda här hemma.)

 
svartvitt..

 
(inte så ny bild här men ändå,, han e ju så sööt..)

Hmm, lite dåligt med nya bilder på Blake också (Novas Pysen, dove lh).. men här e han väl prööp iaf

*naw*

Å så en bild på Kjell-Yngve som diggar rosa söta kaniner

Vilka söta och härliga bilder! :D Vackra hamstrar så det bara stänker om det!

#5 Tack, ja visst e dom! Super fina hela hopen, både i temperament och till det yttre

#6 Så härligt är det med dem små kamraterna! Synd bara att ingen av mina kompisar förstår mig… Dem tror jag är galen som har 5 stycken.. Ungefär som den galna katt-tanten i "The Simpsons"..

#7 Skicka hem dem till mig, det brukar få tyst på de flesta.

#7 Haha, mamma som tycker det är för många med två! (fast tre är max…^^) Jag vill också ha många sötnosar!(A)

#9 Du har hela livet på dig att ha "många" djur, och ärligt talat- visst är det kul! På många sätt och vis, men även om man bor själv etc så måste man ändå sätta en gräns någonstans.. blir det för många är det helt enkelt inte roligt längre, jag är iaf så att jag måste verkligen känna att jag har TID med dem. Å då menar jag inte bara att kunna ge dem motion och aktivering, jag vill ju ha mina djur för att liksom lära känna dom, ta reda på vilka de är och utvecklas tillsammans. Å det är svårt om man tar på sig för många..

jag kan många gånger tycka att det är bättre med uppfödare/folk i allmänhet som har ett "lagom" antal. Ett stort antal djur impar inte på mig på något vis, förutom att jag kanske ser upp till personen om den har engagemang till alla.. då är det ju helt klart en bedrift som man kan vara glad över

Men tyvärr finns det, inom en del djurkretsar, de som liksom tävlar om vem som har flest djur eller va man ska säga. Ungefär som att man gör en tråd på ett forum där alla får skriva hur många djur de har, och de som bara har  ett eller två får typ skämmas för dom har "inget att komma med". Den känslan är åt fanders.. man ska vara stolt över alla djur. Även om det bara är ett. Oj,, nu blev det ett långt inlägg här hehe..

Menar bara, att tiden kommer då du får bestämma ditt antal själv. Och då ska man komma ihåg varför man har dom, å det är förhoppningsvis inte bara för man vill kunna skryta över ett stort antal

#7 haha, vet precis hur du känner… mina vänner förstod mig ganska bra när jag hade 12,14 råttor hemma, men då gick vi ju djurvårdslinjen också  men man får alltid vara beredd på konstiga blickar när man har djur, oavsett vad det är för djur. Folk förstår helt enkelt inte. Försök att som 21åring ta med dig en liten mus ut i en lekpark för att den ska få klättra och se sig omkring lite… då vill man helt enkelt inte att folk ska se…..

å varför egentligen?? Jo, för att folk inte fattar grejen!!

Vi ska bara STÅ PÅ OSS och vara stolta över våra djur och valet av djur. Det är vårat och våra älsklingars liv som är viktigt, inte andras åsikter 

#10 Haha:P Jag har inte tänkt att ha så många;) Man ska ha så många djur man har möjlighet, tid och plats för, tycker jag. Funkar det att ha 34 kan man ju ha det:) Men jag tycker att det räcker med 2-4 (för jag har tre djur just nu, Sniffen, Hani och Hamid<33), men någon gång kommer jag kanske ha fler…(A)

Att tävla om att ha många djur verkar väl otroligt korkat. Det folk kanske inte tänker på är att har man många djur så har man oftast försakat någonting annat. Eller en massa annat t.om.

Många djur tar mycket tid och kostar mycket pengar att sköta. Då får annat bortprioriteras istället. Biobesök, restarurangbesök osv. Sånt går bort både för tidens och ekonomins skull. Så det är ett val helt enkelt man gör.

#13 Jag skulle bra så mycket hellre sitta och mysa med hamstrarna istället för att gå på bio eller äta ute :D Folk tkr jag är konstigt för det.. :/

jaa visst äre så,, man tar sig alltid tid för dom

#14,  ja, många som inte har husdjur tycker att andra är konstiga för att dom vill vara hemma och mysa med dom, :/

#16 Joo, de som jag nyss har lärt känna tycker jag är helt knäpp bara för att jag vill ha hamsteruppfödning och en massa. Som om dem inte respekterar folk för vad dem gör och vill osv.. Tycker att det är löjligt! Om t.ex min kompis skulle få för sig att ha en uppfödning av nått smådjur (och jag själv inte var ett dugg intresserad) skulle jag ändå stötta honom/henne.. Inte skratta åt personen.

#9 jag vet några som hade så många djur att de knappt bara orkade mata dem varje dag, men det roliga för dem var att köpa nya, men de tröttnade på dem efter 2-3dagar och då skulle de ha något nytt.

#18 Det låter inte så bra… Man ska ta hand om sina djur!

#18 En idiot är en idiot hur många djur de än har tycker jag.

Finns folk som har en endaste katt och inte orkar mata den. Så jag tror inte det har med antalet djur att göra utan hur man är som människa. Bryr man sig inte om djur så spelar det ju ingen roll om man har en eller hundra.

Blir så arg på sånna som inet kan sköta sej !

tex så skickade en av pappas kompisars barn en råtta med en nyårsraket förra året ! blir så sjukt förbannad på dom !

#21 Har kan man göra något sånt?

Den där bruna och vita hamstern ser precis ut som min lilla Amiral PRECIS!

#22 Det finns ju antagligen folk som inte anser att djuren har ett så stort värde.. Hemskt tycker jag hur man kan få för sig sånna saker..

#22 fattar inte det !! :@

#17 du skulle bara veta hur jag har fått "strida" för mitt intresse. När jag hade råttor och folk kom hem på fest etc- så lät det antingen som "åh men gu va coolt, va MÅNGA du har! va sööööta får man hålla i dom??!"
Eller så var det folk som rent utav sa sjukt dumma å elaka saker (som tur är har jag förtängt det mesta hehe), men såna gånger kan ja säga att jag stängde dörren och höll super koll hela kvällen..
Jag har lärt mig genom åren, att folk KAN komma att titta snett på en. Det anses liksom inte normalt att ha smådjur. För att man ska "passa in i samhället" ska man ha antingen katt eller hund, eller både och. Inget annat. För det finns "ingen mening" med smådjur och det är bara små barn som sysslar med sånt…

Jo tjena!!

Jag tycker tjusningen ligger lite grann i att man står för vad man själv vill och vill hålla på med, det är ju det som är det fina med ex såna här forum- alla är här av samma sak och ingen behöver förklara sig inför andra varför man har hamstrar

Jag brukar säga lite som så- det finns dom som är intresserade av hockey, innebandy, hästhoppning, bergklättring osv osv.. å det finns dom som är intresserade av smådjur. Inge mer med det, alla har rätt att njuta och ta vara på sina intressen oavsett vad det är

Å visst ska man stötta de i sin närhet oavsett va DE har för intressen

#20 håller med dig lite grann där faktiskt, men det blir ju lite värre om en person har mång adjur som missköts, än ett eller två, även om det är hemsk nog.

Jag har funderat mycket på människor som skaffar djur undefär som en annan byter underkläder. Hade en gammal klasskompis som bytte djur hela tiden, en vecka ville hon ha ett marsvin och tjatade till sig ett. Sen när hon var less efter några månader så sålde hon det och skaffade hamster, tills hon blev less på den å skaffade kanin osv osv osv… under den tiden hade jag allt som allt, en kanin, en råtta och en hamster. De fick bo hos mig  tills de blev gamla och dog.

Åter till saken, jag har lite större förståelse för barn som inte kan ta hand om djur och som lessnar (men där borde ju föräldrarna säga ifrån!)

Men vuxna människor??
samma person som ovan, dvs min gamla klasskompis.. skaffade pojkvän och hund i "äldre dar", dvs tjugo .. sedan skaffade hon råttor, som hon Aldrig tyckt om speciellt mycket. Skulle starta råttuppfödning. Gick inge bra så hon la ner det, sålde alla råttor. Började med kanin avel eller vad det nu var, gick inte heller bra så hon sålde alla kaniner. Började med siamese katter och skulle starta uppfödning på det,, vilket hon också la ner.

Sånt tar verkligen musten ur mig, det är ju uppenbart att såna personer försöker fylla ett "tomrum". Bara jävligt trist att det ska gå ut över en massa djur som aldrig bett om att bli omplacerade omvartannat…

För att avsluta historien om henne- hon gifte sig och skaffade barn.
Å nu har hon säkert inte tid med mer djur tack gode gud. Och jag säger bara , hoppas barnen få lära sig BÄTTRE vett om djur än hon själv  

#26,

Hoppas verkligen inte hon har tid för det ! ;o

låter ju hemskt att hålla på och byta så där hela tiden !

Och jag håller med , smådjur är enligt folk till för små barn, typ som deras första husdjur, inget för lite äldre elr vuxna.

Jag har många kompisar som tkr jag är äcklig som har "kloakråttor". Så kul är det inte att höra att man är en kloakmännsika -.-

Men iaf, jag bryr mej inte, bara jag får hålla på med det jag vill, så bryr jag mej inte om ngn annan tkr jag är äcklig :)

#27 Bra! Det är bara att lägga döv-örat till. Du älskar dina djur. Det är det enda som räknas

Försökte ta lite bilder på Malakai nu, tycker det är så svårt att fota ljusa hamstrar för dom bara lyser *morr*

Men men, lite halvvettiga bilder blev d iaf..

(texten på bilden säger allt, fotad för typ en kvart sen möhö)

hihi aa :)

men gud vilken sätnos ! :*

Fler bilder på hamstern i inlägg #3

Blev inte så många men ändå

Lill pröpen

#26 Ja det är ju viktigt att man står för vad man är intresserad av. Det är många som frågar hur man orkar med smådjur. "Man kan ju inte vara ute och gå med dem, man kan inte lära dem *sitt, ligg, stanna*, vad kan man egentligen göra med dem?"

Mitt svar blir alltid; Jag myser med mina hamstrar, jag pratar med dem, jag behandlar dem som mina egna små bebisar. Men framför allt så mår jag bra i deras närhet. :)

Redigerade lite bilder igår och täntke lägga upp några här, finns fler på min hemsida  

www.exentrions.weebly.com

Men de här måste jag iaf lägga upp här

Adolfen

Malakai