Hej.

Idag (den nionde januari) så är det ett år sedan min älskade Pepsi dog. Han blev alltid kallad Putte. Han hade varit lite hängig i någon vecka och när jag efter en helg i stugan kom hem igen (min mamma var hemma så hon tog hand om honom!!) så var han väldigt hängig. Han darrade, åt inte eller drack och han kunde ramla omkull och nästan svimma och vakna snabbt igen. Jag grät och la honom i mitt knä för att han skulle bli varm. Jag fick honom att dricka lite grann för att se om det skulle bli bättre med icke. Dagen efter så hade jag sen tidigare lovat en av mina kompisar att följa med mig från skolan en dag och när vi klev igenom dörren till mitt rum så såg jag direkt att Pepsi mådde sämre. Jag berättade för mamma och hon ringde veterinär. Min kompis försökte trösta mig men jag bara typ la av. Jag låg på golvet med Pepsi tätt intill mig och strök honom över ryggen och bara grät. Min kompis gick senare hem innan vi skulle till veterinären. När jag och mamma klev in bilen så var jag helt förstörd. Jag stod och grät i receptionen medans mamma pratade med en veterinär. Vi fick gå in i ett rum och jag tog upp Pepsi och la ner honom på en filt som veterinären hade lagt fram på bordet. Han fick lugnade och det tändes ett ljus på bordet och veterinären gick ut. Det var dom kortaste 10 minutrarna i mitt liv. Jag hann inte säga allt jag ville säga.

När veterinären kom in igen ville jag nästan säga nej och åka hem igen. Jag var rädd. Han fick sista sprutan och jag tog upp honom i mina händer. Mamma grät med mig och jag kunde knappt andas för att jag grät så mycket. Pepsi och jag bara tittade på varandra hela tiden. Han blev helt lugn och tillslut helt stilla och andades inte. Jag stängde hans ögonlock och veterinären kollade hans hjärta så att det var säkert att han var borta. När jag kom hem igen med en hamsterbur med endast en kropp utan själ i, så försökte pappa och min storasyster trösta mig men jag bara gick upp på mitt rum och höll i buren och grät. När jag fick i mig lite mat så kollade jag på klockan och började gråta igen. Då var det exakt en timme sedan han dog. Och nu är det ett år. Jag gick inte till skolan dagen därpå och låg hemma och grät. Pepsi begravdes, i en trälåda fylld med blommor, bomull och godis, bredvid min mammas katt på en äng fylld med blommor i min stuga.

Förlåt för ett sånt långt inlägg. Jag ville skriva av mig. Folk tror nog ”det är ju bara en hamster” när jag berättar att min hamster är död, men han var väldigt speciell och jag älskade honom av hela mitt hjärta. När jag valde ut honom så var det pågrund av att han la sin tass på rutan till buren och jag satte mitt finger på rutan. Där stod vi i djuraffären, och jag bara visste att du skulle följa med mig hem. Han föddes den 18 Augusti 2017. Pepsi kom hem till mig den 6 November 2017. Han dog den 9 Januari 2020 klockan 18.27

Du är saknad Pepsi. Jag älskar dig.